Frysning, primärtorkning, sekundärtorkning: vad varje steg avgör
Ett frystorkat pulver framställs genom att en vätska fryses och vattnet därefter avlägsnas utan att det någonsin får smälta tillbaka till vätska. Processen genomförs i tre steg: frysning, primärtorkning och sekundärtorkning [1]. Varje steg ställs in separat, och vart och ett sätter sitt avtryck på den färdiga kakan i flaskan.
Skälet att överhuvudtaget använda metoden är att den är skonsam. Frystorkning beskrivs som en skonsam torkteknik för produkter med högt värde, som används eftersom den torkar dem utan att skada produktkvaliteten [2]. Priset för denna skonsamhet är tid och pengar: samma arbete beskriver frystorkning som mycket tids- och kostnadsintensiv [2]. Nästan varje beslut i utformningen av en cykel är en avvägning mellan dessa två fakta.
Steg ett: frysningen, som bygger strukturen
Frysning handlar inte bara om att "göra det kallt". Det är det steg som skapar den inre struktur som resten av cykeln måste arbeta sig igenom. Frystorkningsförsök på lösningar av maltodextrin och sackaros gav olika mikrostrukturer enbart genom att frysningsparametrarna ändrades — två olika kylhastigheter och två halter av torrsubstans, 0,05 och 0,15 w/w [2].
Det som förändras är det porsystem som lämnas kvar när iskristallerna senare avlägsnas. Större porer är kända för att förkorta primärtorkningen, eftersom ångan lättare tar sig ut [2]. Men porstorleken är inte det enda som spelar roll. I den studien registrerades tvådimensionella bilder genom hela torkningen och i torrt tillstånd, och analyserades med avseende på sublimeringsfrontens rörelse samt porernas storlek, orientering och form [2]. För porer med högt längd-breddförhållande — långa, smala porer — hade porens orientering större betydelse för torkhastigheten än dess storlek; för porer med lägre längd-breddförhållande var porstorleken den avgörande parametern [2].
Steg två: primärtorkningen, där isen subliperar bort
Under primärtorkningen lämnar fruset vatten produkten direkt som ånga. Tre enkla värme- och massöverföringsmodeller för primärtorkning testades, och deras förutsägelser av produkttemperatur och sublimeringstid stämde väl överens med varandra [1]. Modellerna validerades mot experimentella data och användes sedan för att i tabellform sammanställa betingelser för primärtorkning av vanliga formuleringar, både amorfa och delvis kristallina [1].
Den distinktionen — amorf kontra kristallin — löper genom hela processutformningen. Översiktens rekommendationer för val av frystorkningsbetingelser bygger på formuleringens fysikalisk-kemiska egenskaper tillsammans med tekniska överväganden [1], och den ger genomräknade exempel på beräknade torkcykler, som omfattar alla steg, för typiska amorfa och kristallina formuleringar [1].
Modeller beskriver genomsnittet. Direkt observation visar hur rörig verkligheten är. En infraröd kamera monterad i kammartaket på en frystork i processkala användes för att iaktta hur en lösning av sackaros/mannitol, 4:1 % m/m, torkade inuti specialtillverkade kyvetter [3]. Ena sidan av varje kyvett hade ett germaniumfönster intill en spegel ställd i 45°, så att kameran kunde se både ytan och materialets hela djup [3]. Bilder togs var 60:e sekund från −40 °C till 30 °C, med en upplösning av 2 × 2 mm per infraröd bildpunkt, under 45 timmar — sammanlagt 2 700 termogram [3].
Vad de visade var att formuleringen, som började som en äkta lösning, torkar oregelbundet, och att sublimeringsfronten inte rör sig jämnt genom materialet [3]. Upplösningen räckte för att avslöja lägre temperaturer djupare ned i materialet allteftersom sublimeringen fortskred [3]. Med andra ord befinner sig olika delar av samma lilla volym i olika stadier vid samma tidpunkt.
Steg tre: sekundärtorkningen, som avlägsnar det som är kvar
När isen väl är borta finns det fortfarande vatten bundet i det fasta materialet. I det infraröda arbetet var den termiska och rumsliga upplösningen tillräckligt hög för att upptäcka möjlig avdunstningskylning av de övre skikten under sekundärtorkningen [3] — en påminnelse om att materialet fortfarande förlorar vatten, och fortfarande ändrar temperatur, efter att den dramatiska delen av cykeln är över.
Sekundärtorkningen är också där hylltemperaturen är en direkt spak på resultatet. I en studie av ultraljudsbaserad spray-frystorkning var plattemperaturen för sekundärtorkning en av tre processparametrar som varierades och optimerades, vid 25, 35 och 45 °C, vid sidan av munstyckets frekvens (48 och 120 kHz) och flödeshastigheten (2, 5 och 8 mL/min) [4]. Den optimala kombination som hittades var en flödeshastighet på 3,10 mL/min, en plattemperatur på 45 °C och en munstycksfrekvens på 120 kHz [4]. Pulver framställda på det sättet nådde fukthalter på 2,92–4,36 % efter 8 timmars torkning [4]. Granskade under förstoring var partiklarna som framställts under de optimala betingelserna sfäriska med porer på ytan, och deras flytegenskaper bedömdes som acceptabla under de flesta betingelser enligt Carr-index [4].
Vad ett varumärke kan ta med sig av detta
Tre saker följer för den som specificerar hur ett frystorkat pulver ska tillverkas.
- Cykelns längd kan uppskattas före den första satsen. Det finns modeller för att förutsäga varje delmoments varaktighet och produkttemperaturen under primärtorkningen, validerade mot experimentella data och sammanställda i tabellform för vanliga formuleringstyper [1].
- Restfukt och pulvrets flytbarhet är resultat av det sista steget. Temperaturen vid sekundärtorkning var en av de parametrar som optimerades i studien av spray-frystorkning, som rapporterade en slutlig fukthalt på 2,92–4,36 % och acceptabelt flytbeteende [4].
Översikten från 2023 återbesökte råden i en artikel från 2004 om val av processbetingelser för frystorkning och drog slutsatsen att de flesta av dessa rekommendationer fortfarande gäller, där de främsta framstegen är styrd iskärnbildning och datormodellering över alla steg [1]. Författarna byggde också en databas för primärtorkning och publicerade exempel på cykelutformningar, avsedda som ett snabbt sätt att uppskatta designrymden [1]. En cykel är, kort sagt, något som går att resonera om i förväg — och sedan kontrollera, eftersom insidan av kakan, som bildarbetet visar, inte torkar lika prydligt som en modell antyder [3].
Referenser
- Tchessalov S, Maglio V, Kazarin P, Alexeenko A, Bhatnagar B, Sahni E, Shalaev E. Practical Advice on Scientific Design of Freeze-Drying Process: 2023 Update — Pharmaceutical research, 2023-10-02.
- Gruber S, Thomik M, Vorhauer-Huget N, Hans L, Tsotsas E, Foerst P. The Influence of Local Microstructure Inhomogeneities on Local Drying Kinetics during Freeze-Drying — Pharmaceutics, 2022-10-07.
- Emteborg H, Charoud-Got J, Seghers J. Infrared Thermography for Monitoring of Freeze Drying Processes-Part 2: Monitoring of Temperature on the Surface and Vertically in Cuvettes during Freeze Drying of a Pharmaceutical Formulation — Pharmaceutics, 2022-05-07.
- Isleroglu H, Turker I. Evaluation of Process Conditions for Ultrasonic Spray Freeze Drying of Transglutaminase — Food technology and biotechnology, 2020-03-01.